Det var inte så hemskt som jag trodde innan, de pumpade in så mycket bedövning att jag inte kände någonting alls i början. När de kom ner till tanden och började borra sönder den så gjorde det ont, men då sprutade han bara i ännu mer bedövning.
Det bästa av allt var att jag som har lite allmän käk-ångest efter att käkarna låst sig då och då genom åren och alltid har ont i käkarna efter längre tid av öppen mun dvs efter tandläkarbesök, de hade en asgrym grej, en stor gummigrej som de satte in mellan tänderna på andra sidan vilket gjorde att jag kunde avlasta käken. Mycket bra uppfinning!
Nu börjar bedövningen släppa så nu kommer smärtan krypande känner jag. Men jag fick Citodon utskrivet så tog en nyss, ska se hur det tar!
Tandläkaren och sköterskan var väldigt bra, de förklarade hela tiden vad de gjorde osv. Och när de fick ut sista biten av roten:
Tandläkaren: Så, nu är den ute!
Sköterskan: Vad blev det?
Tandläkaren: Jag ska se efter... Jo, det blev en pojke.
Sköterskan: Åh en pojke, Grattis!
Så där låg jag under ett grönt skynke bara näsan och munnen som stack fram och hela munnen full med verktyg och försökte skratta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar